DANMARK. Antalet vuxna danskar som söker behandling för den psykiska sjukdomen ADHD är fler än någonsin. Läkare upplever ett hårt tryck på att skriva ut ADHD-medicin till de som ställt självdiagnoser.

Över 13.000 danskar behandlas i nuläget med ADHD-medicin. Det är onödigt många, menar Thomas Middelboe, ordförande i branschorganisationen Danska psykiatrisällskapet. DR rapporterar att han upplever att många patienter så gärna vill ha ADHD-medicin att läkare ger med sig och skriver ut den trots att diagnosen inte är säkerställd.
Else Marie Schelin är en av psykiatrikerna som märkt av det ökade trycket på ADHD-behandling. Enligt henne beror det på att många gör test på nätet som är så vaga att nästan alla kan ha ADHD.
– Jag har haft privat praktik i tio år, och som det är nu anser ungefär varannan ny patient själva att de har ADHD. Så var det inte alls för tio år sedan, och det är en fruktansvärd utveckling, säger Else Marie Schelin till DR.
För att motverka överdiagnostisering av ADHD håller nya nationella riktlinjer på att tas fram kring hur en ADHD-diagnos ska ställas i Danmark. De förväntas vara klara i slutet av året. (NFÖ)

Ingvar Nilsson är nationalekonom och har sedan 1979 satt sig in i detta – vilka kostnader obehandlad ADHD får för samhället . Han har kommit fram till att det gäller att ge barn med ADHD hjälp – så snabbt som möjligt

- Det allra vanligaste med barn som får problem i skolan är att de aldrig kommer in på arbetsmarknaden, eller att de bara kommer in i korta perioder. Prislappen där per barn ligger på mellan 10 och 15 miljoner kronor, säger Ingvar Nilsson.

50 miljoner kronor
- Om landstingen sparar pengar inom barn- och ungdomspsykiatrin, så får de några år senare en ohyggligt hög räkning från vuxenprykiatrin, fortsätter han.

Barn med ADHD har försämrad impulskontroll och särskilt med påverkan av alkohol kan de ha lättare att bli våldsam. Och i ett sådant fall – en människa som hamnar i kriminalitet delvis på grund av sin ADHD – kan prislappen för landstinget bli svindlande hög: 50 miljoner kronor.

Myter och fakta
Det finns många historier och åsikter om ADHD. Ta reda på vad som är myt och vad som är fakta.

Myt: “ADHD är bara en diagnos, som läkare använder allt mer när det gäller besvärliga barn.”

Fakta: ADHD har varit ett erkänt funktionshinder i mer än 50 år. Eftersom läkarna fått ökad kunskap om funktionshindret och lättare kan identifiera den, har ADHD-diagnoser dock blivit vanligare än tidigare. I USA diagnostiseras ADHD hos 3–5 % av befolkningen varje år.

Myt: “Min blyga, dagdrömmande dotter kan omöjligen ha ADHD! Jag trodde att det bara drabbade hyperaktiva småpojkar.”

Fakta: ADHD drabbar både män och kvinnor men sannolikheten är 2–3 gånger större att pojkar får diagnosen ADHD än att flickor får den. Flickor kan ha mindre impulsivt eller hyperaktivt beteende än pojkar, men detta betyder inte att ADHD inte förekommer hos flickor. Hos många flickor och kvinnor är ADHD olyckligtvis ett dolt tillstånd som ofta förblir odiagnostiserat.

Myt: “Det är troligen all skräpmat som mitt barn äter eller något annat miljöproblem som orsakar ADHD.”

Fakta: Olika koststudier har visat varierande resultat på ADHD-symtom. Däremot är det alltid bra att hålla den totala allmänhälsan, inklusive motion, vila och näring, under uppsikt när det gäller att behandla symtomen på ADHD.

Myt: “Om föräldrarna uppfostrade sina barn så som de gjorde förr i tiden, skulle barnen inte få detta störande och dåliga uppförande.”

Fakta: Forskning har visat att uppfostran och disciplin inte orsakar ADHD. Liksom vid diabetes och andra störningar kan dock föräldrarnas engagemang i behandlingen (strategier för hantering av beteenden och/eller läkemedel) hjälpa till med att lindra ADHD symtomen.

Myt: “Det är helt omöjligt att hon har ADHD! Hon har inga problem med att koncentrera sig på det hon vill göra, som att spela dataspel.”

Fakta: Personer som ibland kan koncentrera sig kan ändå ha ADHD. Personer med ADHD har periodvis svårt att utföra de flesta uppgifter, men de (liksom många andra människor) kan koncentrera sig på sådant som intresserar dem och sådant som de tycker är roligt, som dataspel.

Myt: “Eftersom barn med ADHD inte är lika smarta som sina kamrater, måste de oftast placeras i specialklasser.”

Fakta: ADHD påverkar inte den intellektuella förmågan. Barn med ADHD är lika smarta som vilket annat barn som helst. Men på grund av sina symtom kanske många barn med ADHD inte gör lika bra ifrån sig i skolan som sina klasskamrater som inte har ADHD. Många som har ADHD har även inlärningssvårigheter, som man tar itu med genom att använda speciella stödåtgärder. De flesta barn med ADHD kan klara sig i vanliga klassrum med hjälp av föräldrar och lärare som använder tekniker, såsom positiv förstärkning, organisations- och studietekniker, samt stimulerande instruktionshjälpmedel.

Myt: “Det är enkelt. När du väl har börjat ta läkemedlen, så blir du bra.”

Fakta: Även om det inte finns någon behandling som botar ADHD, hjälper behandlingsprogram, som omfattar stödåtgärder för beteendehantering och/eller medicinering, till att hantera symtomen. Flera årtiondens forskning visar att hos omkring 70 procent av dem som har ADHD förbättrar stimulerande läkemedel många av ADHD-symtomen. Stimulerande läkemedel stimulerar de delar av hjärnan som hjälper till att öka fokus och förmågan att kontrollera sitt beteende. Andra effektiva behandlingar som kan kombineras med medicinering, eller användas var för sig, omfattar tekniker för beteendehantering och klassrumsåtgärder.

Myt: “Det är bara en fas. Han kommer att växa ifrån detta.””

Fakta: Barn med ADHD kan i vissa fall växa ifrån det. Omkring 70 procent av barnen med funktionshindret kommer att fortsätta att ha ADHD-symtom under ungdomen, och en del av dem kommer även att ha funktionsnedsättande symtom in i vuxen ålder. Hyperaktiva symtom tycks avta när barnen växer upp. Uppmärksamhetsproblem kvarstår dock ofta in i vuxen ålder. Vuxna med ADHD tycker oftast att deras symtom gradvis avtar efterhand som de blir äldre eller blir mindre besvärande eftersom de lär sig effektiva sätt att hantera dem.

Myt: “Jag kan inte ha ADHD. Jag är inte hyperaktiv.”

Fakta: Hyperaktivitet är ett symtom som endast en del ADHD-patienter diagnostiserats med. Det finns tre subtyper av ADHD: övervägande hyperaktiv-impulsiv, övervägande ouppmärksam och kombinerad typ. Läs mer i avsnittet Symtom.

Nu behöver jag lite hjälp. När jag gick i årskurs 1 och 2 i Granbackaskolan i Huvudsta i Solna hade jag en underbar lärare: Kerstin Björklund, som trodde på en jobbig unge som mig. Hon stöttade mig så gott hon kunde. Den dagen hon slutade så rasade min värd. Dom sista orden hon sa till mig var ”det kommer gå så bra för dig Pia! Men det kommer att ta tid.” Hon fick mig att lova att göra så gott jag kunde i svåra situationer. Dom orden har burit mig hela livet!❤ Jag har i många år tänkt tanken att försöka få kontakt med henne. Jag vet inte om hon lever eller minns mig. Men jag minns! Jag har ingen aning om hur gammal hon var när hon var min lärare. Nu tänkte jag försöka ta hjälp av er minna vänner. Ni kanske känner henne eller i er tur kan dela det här. Hon är en människa som jag så gärna skulle vilja träffa och krama och tacka för dom orden som gjorde sådan skillnad för mig. Kram Pia

I går började jag med ADHD medicinen Ritalin. 10 ml till en början. Eftersom jag har problem med extra slag på hjärtat så vill man börja försiktigt. Jag känner mig lite torr i munnen men jag får ont i magen. Är det någon som känner igen det?

Idag har inga & Ella följt mig hela dag. Tjejerna har Intervjuat och filmat mig hela dagen. Dom följer 4 olika människor i olika åldrar om hur ADHD på värkar deras liv. Det ska bli intresant att se resultatet.

Världen idag publicerade nyligen ett reportage om undersköterskan Henric Rothlin vars ADHD orsakat en hel del missförstånd mellan honom och hans f.d. arbetsgivare. Enligt Henric är den främsta orsaken till dessa onödiga meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställd den rådande okunskapen kring adhd. Som exempel nämner han sin förra chef som inte förmådde att/ inte ville förstå att det enda som behövdes för att underlätta Henrics arbetssituation var tydligare kommunikation.

Tycker det är fantastiskt starkt, modigt och beundransvärt av Henric att öppet dela sina egna erfarenheter, både bra och dåliga. Det behövs! Läs artikeln ”Han är undersköterska med adhd” på varldenidag.se

VÄRT ATT TÄNKA PÅ SOM ARBETSGIVARE
* Se personen bakom diagnosen.
Det är en medmänniska du har framför dig!

* Läs på om adhd.
Du behöver inte bli expert utan kommer långt med ett hum och en generell förståelse för vad diagnosen innebär.

* Samtala med den anställde.
För att ta reda på och höra när hans/hennes adhd kan visa sig till vardags.

* Våga vara flexibel.
Det finns samma möjligheter att nå önskat arbetsresultat – trots att vägen dit kan se lite annorlunda/olika ut. kan nå ett och samma arbetsresultat

* En tillgång på arbetsplatsen.
Många människor med adhd är mycket kreativa och har en oerhörd energi som får möjlighet att blomstra när de hamnar i rätt miljö.

Läs mer på Riksförbundet Attentions hemsida: attention-riks.se

– Det vi har kunnat konstatera är att det finns en väldigt stor användning, förenat med stora kostnader för vuxna med adhd, som är förknippade med de här läkemedlen. Det får oss att misstänka att användningen kanske inte är kostnadseffektiv, säger Jonas Lindblom medicinsk utredare på TLV.
Det är subventionen av den adhd-medicin som nyinsätts till vuxna, som TLV planerar att ompröva. Kostnaden för adhd-läkemedel till vuxna patienter uppgår i dag till nära en kvarts miljard kronor varje år, och det har väckt myndighetens uppmärksamhet. Men det är viktigt att understryka att det inte behöver bli någon ändring av subventionen, menar Jonas Lindblom.
– Nej det är inte alls säkert att det blir någon förändring, bara för att vi sätter igång en omprövning. Det får omprövningen utvisa, säger Jonas Lindblom.
Adhd-mediciner har varit godkända för barn sedan 2002, och sedan 2008 har även vuxenpsykiatriker kunnat skriva ut medicin till patienter som fått läkemedelsbehandling som barn. Men för nyinsättning till vuxna är adhd-mediciner inte godkända. Det finns inte tillräckliga belägg för medicinernas effekter.
– Vi vet att de här läkemedlen har biverkningar bland annat på hjärtat. Däremot är det mer osäkert vilken nytta det gör hos vuxna. Barn och ungdomars situation med adhd är annorlunda än hos vuxna. Plus att det hos vuxna också finns en risk för missbruk av de här läkemedlen. Problemet är att nu behandlar vi många, till en hög kostnad, utan att ta reda på om vi gör rätt, säger Mikael Hoffman, som är chef för Nätverket för läkemedelsepidemiologi.
Att en medicin skrivs ut till en patientgrupp utanför läkemedlets godkända användningsområde, så kallad off label förskrivning, är inte ovanligt i Sverige. Men att det sker i den här omfattningen är anmärkningsvärt, enligt både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. I dag är det runt 32 000 vuxna som använder adhd-läkemedel, en ökning på 584 procent sedan 2006.
Men på Attention, intresseorganisationen för människor med adhd, är man kritisk till att TLV nu vill ompröva subventionen.
– Den här prioriteringen att ge sig på adhd-medicin, den känns inte rätt för mig, säger Anki Sandberg som är Attentions ordförande.
Men är det rimligt att vuxna använder läkemedel i den här omfattningen utan att man har gjort tillräckliga studier för att påvisa nyttan?
– Jag tycker snarare att det är själva studierna som släpar efter, inte nyttan för patienterna, säger hon.

Kändisar med ADHD
ADHD kan vara fruktansvärt, deprimerande och frustrerande funktionshinder. Men diagnosen kan även föra med sig en hel del positivt och för en del människor är den snarare en gudagåva mer än en plåga. Nedan hittar ni några av världens mest kända och framgångsrika personer. Gemensam nämnare? De har ADHD.

Michael Phelps, f.d simmare & tidernas mesta olympier med 21 OS-medaljer varav 15 guld. Från USA.

Petter, artist/ rappare och som ”är svensk hip hop”. Otroligt omtyckt och framgångsrik person med fötterna på jorden.

Bill Gates, behövs det ens en förklaring? Världens andra rikaste människa har ADHD.

Albert Einstein, kommentarer överflödiga. ”Experter” påstår sig ha bevis för att Einstein hade ADHD vilket är mycket intressant.

Linda Thelenius (fd Rosing), svensk dokusåpadeltagare, glamourmodell, sångerska, författare, programledare & numera utbildad flygvärdinna.

Isabella ”Blondinbella” Löwengrip, Sveriges första och största bloggerska. Driven, ambitiös och framgångsrik kvinna som genomgår en ADHD-utredning i skrivande stund.

Fler kända personer med ADHD

Kompositör
Wolfgang Amadeus Mozart

Konstnärer
Pablo Picasso
Vincent van Gogh

Idrottsmän/ athleter
Terry Bradshaw
Pete Rose
Nolan Ryan
Michael Jordan
Jason Kidd

Författare
Charlotte and Emily Bronte
Samuel Clemens
Emily Dickenson
Edgar Allan Poe
Ralph Waldo Emerson
Robert Frost
George Bernard Shaw
Henry David Thoreau
Leo Tolstoy
Tennessee Williams
Virginia Woolf
William Butler Yeats

Företagsledare
Andrew Carnegie
Malcolm Forbes
Henry Ford
David Neeleman
Paul Orfalea
Ted Turner

Upptäcksresande
Christopher Columbus

Underhållare/ Skådespelare (-skor)
Ann Bancroft
Jim Carrey
Steve McQueen
Jack Nicholson
Ty Pennington
Elvis Presley
Evil and Robbie Knievel
Sylvester Stallone
Robin Williams
Wright Brothers

Uppfinnare
Alexander Graham Bell
Thomas Edison
Benjamin Franklin

Politiker
James Carville
John F. Kennedy

Källor:

http://nyheter24.se/noje/kandisar/586748-jag-har-adhd

http://www.npfforum.se/2010/10/beromda-manniskor-med-adhd-och-add/

http://blogg.aftonbladet.se/adhd-familjen/2010/01/kandisar-med-adhd

http://www.add-adhd-treatments.com/Famous-People.html

http://www.adhd-support.org.uk/master.html?http://www.adhd-support.org.uk/famous.htm

inShare

Omsvängning i definitionen av adhd

Sex procent av pojkarna på 10-14 år i Uppsala ordineras psykostimulantia för adhd. Ledande företrädare för psykiatrin på Gotland, där andelen är 7 procent, säger nu att bohovsanpassad undervisning skulle kunna hjälpa dessa barn i stället – men att skolan inte har tillräckligt med personal: ”Då blir problemet medicinskt.” Det skriver psykologen Lars Lundström.
Omvälvande förändringar i synsätt inom vetenskap och samhälle, så kallade paradigmskiften, sker ofta under tydliga kontroverser. Kan de också ske smygande och nästan omärkligt? Ser vi nu resultatet av en sådan synvända när bristande anpassning inom arbetsliv och skola ses som medicinska problem som ska behandlas med psykofarmaka? På fängelserna tror man till och med att kriminalitet kan åtgärdas med narkotikaklassade medel med konstaterad risk för aggressivitet och missbruk.

Rekordet för medicinsk behandling av koncentrationssvårigheter och rastlöshet (adhd) innehas av Gotland som inom psykiatrin ses som en förebild. Uppåt 7 procent av pojkarna mellan tio och 14 år ordineras psykostimulantia. Uppsala med sina cirka 6 procent ligger på andra plats. Samme läkare med anknytning till läkemedelsindustrin figurerar i båda sammanhangen.

Det är därför uppseendeväckande när sex ledande företrädare för den gotländska psykiatrin i ett uttalande medger ”att behovsanpassad undervisning skulle kunna hjälpa en stor del av dessa barn som i dag behandlas med läkemedel” och fortsätter ”men då skolan inte har tillräckligt med personal för att kunna göra dessa anpassningar blir problemet medicinskt.”

Kritiker har i åratal hävdat detta, att psykiatrin medikaliserar problem som är pedagogiska och sociala, vilket upprört förnekats. Nu instämmer man och förändrar definitionen av den enligt Socialstyrelsen mycket osäkra diagnosen adhd. Från ärftlig hjärndefekt som kännetecknas av dopaminbrist och måste medicineras, till ett tillstånd som orsakas av arbetslivets krav och skolans bristande resurser och som till stor del egentligen inte borde behöva medicineras.

Man säger sig försöka följa Läkemedelsverkets rekommendation att insättning av centralstimulerande läkemedel kan ”påbörjas enbart då andra åtgärder som psykologiska och pedagogiska inte varit tillräckliga”. Men så lyder fortsättningen: ”Emellertid önskar flertalet av våra patienter med adhd läkemedelsbehandling och när väl patienten blir aktuell inom psykiatrin är inte sällan andra möjligheter uttömda.”

Hur kan de vara uttömda när psykiatrin samtidigt hävdar att arbetsliv och skola saknar resurser för nödvändiga anpassningar? Utan omsvep deklararerar man sitt avsteg från Läkemedelsverkets rekommendation: ”De patienter som får diagnosen adhd erbjuds vanligtvis ett antal behandlingsalternativ varav läkemedelsbehandling är ett.”

Individens oförmåga att leva upp till arbetsmarknadens och utbildningssystemets krav behandlas alltså på egen begäran med narkotikaklassade medel, utan hänsyn till konstaterade allvarliga biverkningar. Senaste Läkartidningen varnar för hjärtsvikt. Europeiska läkemedelsmyndigheter anser att på grund av den negativa risk/nyttabalansen ska fortsatt förkrivning till vuxna upphöra. I Sverige har den ökat med 25 procent under det senaste året. Visst liknar det ett paradigmskifte.

Lars Lundström
fil dr i psykologi, leg. psykolog

I väntan på utredningen så värkar det som om jag har både Dyselexi dyskalulexi om det nu stavas så. Jag behöver göra ett par tester till. Sen kommer jag skickas vidare för den typen av utredning. Så i jan först ska jag göra dom sista testerna för ADHD. Oddsen ser höga ut just nu. Med både det ena och det andra.

Den 14/11 började min ADHD utredning på CEREB. Jag fick träffa en psykolog vid namn Karin ung och snygg tjej. Min pappa var med vilket kändes skönt. Vi fick sätta oss i ett rum och pappa fick fylla i en del papper om mig bland annat hur jag var som barn. I tre timmar ställde hon en massa olika frågor om hur det var när jag var barn och om hur det är nu. Jag fick också gå in i ett annat rum och sätta mig vid en dator. Där satte man fast en boll på min panna och den mätte avståndet och hur jag rörde mig under tiden jag skulle utöva testet. Under 20min fick jag titta rätt in i skärm som visa olika figurer i olika färger i snabb fart. När två eller tre figurer i samma färg och mönster i följd kom skulle jag snabbt trycka på en knapp. Det här var inte så lätt när man har svårt att koncentrera sig. Testet visar hur man rör sig och hur mycket man kan koncentrera sig under en längre tid.

Veckan efter träffas vi igen och då är inte min pappa med. I ca två och en halv timma pratar vi och gör lite olika övningar. Bland annat får jag svara på olika frågor som tex vad är det för likhet mellan en fluga och ett träd eller vad är likhet mellan Aldrig och Alltid. Jag fick också räkna tal i huvudet och det gick inte alls. Sen fick jag bygga figurer med klossar och fylla i olika papper med olika siffror och figurer. Efter det jag gjort så tycker inte Karin att vi behöver ses mer utan hon har det det hon behöver. Som barn hade  jag alla täcken som tyder på ADHD. Och tillsammans med läkaren som jag ska träffa den 5dec så kommer jag få veta om jag har ADHD som vuxen. Det jag är lite brydd över är kan man verkligen på så kort tid ställa en riktig diagnos?

Det här tycker jag är intressant. Vi måste bli mer upplysta om medicin och hur den fungerar för varje individ. Den kan vara livsviktig för en person som är impulsiv och tar förhastade slutsatser. Läs detta 

I morgon har jag en öppen föreläsning i Umeå på universitetet kl 18:00. Det fins biljetter kvar och dom kan man boka hos Lena på Medalgon. 08/286690

Igår var jag på en föreläsning av och med Pia Johansen här i Lysekil. Ett liv med ADHD, med och motgångar JAG OCH MIN KRÅNGLIGA HJÄRNA heter föreläsningen. Egentligen hade jag inte tänkt att skriva något om detta, men blev så berörd av Pias berättelse. Pias man Jan hade tipsat mig om att hon skulle komma hit. Så jag skrev till Jan att det måste jag gå och lyssna på. Så jag begav mig till församlingshemmet här i Lysekil. Satt och lyssnade i en och en halv timma på hennes livsberättelse och hade hon inte slutat så hade jag gärna lyssnat mer. Kommer ihåg att jag skrev till Janne att jag tar nog lite bilder. Jag blev så berörd så jag glömde nästan av att ta bilder. Församlingshemmet var fullsatt. Pia berättade om sin svåra uppväxt genom livet, och hur det är att leva med adhd, med en dotter som har dyslexi och en son som också har adhd. Pia berättade även att mycket tyder på att även hennes make Jan också har adhd.

Idag har hon lärt sig att läsa, skriva går så där sa hon och skall hon räkna så finns det miniräknare som tur är. Hon och Jan har ett gemensamt artistbolag ihop och berättade att det blivit en del dubbelbokningar genom åren. Hon har jättesvårt att komma ihåg namn så hon måste koppla ihop namnet med något så hon kommer ihåg det. T.ex. Ingela som presenterade Pia innan föreläsningen, henne kom hon ihåg namnet på med att tänka på Robert Brobergs låt Ingela. Vilken uppväxt hon haft men vilken fantastisk kämparvilja det är i henne. Pia funderar på att ge ut en bok om sin uppväxt m.m. Om hon gör det kommer det garanterat bli en fängslande historia! Ni som vill läsa mer om Pia kan följa henne på hennes blogg FRU ADHD. www.piajohansen.com Har ni chansen så gå och se henne.