DANMARK. Antalet vuxna danskar som söker behandling för den psykiska sjukdomen ADHD är fler än någonsin. Läkare upplever ett hårt tryck på att skriva ut ADHD-medicin till de som ställt självdiagnoser.

Över 13.000 danskar behandlas i nuläget med ADHD-medicin. Det är onödigt många, menar Thomas Middelboe, ordförande i branschorganisationen Danska psykiatrisällskapet. DR rapporterar att han upplever att många patienter så gärna vill ha ADHD-medicin att läkare ger med sig och skriver ut den trots att diagnosen inte är säkerställd.
Else Marie Schelin är en av psykiatrikerna som märkt av det ökade trycket på ADHD-behandling. Enligt henne beror det på att många gör test på nätet som är så vaga att nästan alla kan ha ADHD.
– Jag har haft privat praktik i tio år, och som det är nu anser ungefär varannan ny patient själva att de har ADHD. Så var det inte alls för tio år sedan, och det är en fruktansvärd utveckling, säger Else Marie Schelin till DR.
För att motverka överdiagnostisering av ADHD håller nya nationella riktlinjer på att tas fram kring hur en ADHD-diagnos ska ställas i Danmark. De förväntas vara klara i slutet av året. (NFÖ)

Ingvar Nilsson är nationalekonom och har sedan 1979 satt sig in i detta – vilka kostnader obehandlad ADHD får för samhället . Han har kommit fram till att det gäller att ge barn med ADHD hjälp – så snabbt som möjligt

- Det allra vanligaste med barn som får problem i skolan är att de aldrig kommer in på arbetsmarknaden, eller att de bara kommer in i korta perioder. Prislappen där per barn ligger på mellan 10 och 15 miljoner kronor, säger Ingvar Nilsson.

50 miljoner kronor
- Om landstingen sparar pengar inom barn- och ungdomspsykiatrin, så får de några år senare en ohyggligt hög räkning från vuxenprykiatrin, fortsätter han.

Barn med ADHD har försämrad impulskontroll och särskilt med påverkan av alkohol kan de ha lättare att bli våldsam. Och i ett sådant fall – en människa som hamnar i kriminalitet delvis på grund av sin ADHD – kan prislappen för landstinget bli svindlande hög: 50 miljoner kronor.

Myter och fakta
Det finns många historier och åsikter om ADHD. Ta reda på vad som är myt och vad som är fakta.

Myt: “ADHD är bara en diagnos, som läkare använder allt mer när det gäller besvärliga barn.”

Fakta: ADHD har varit ett erkänt funktionshinder i mer än 50 år. Eftersom läkarna fått ökad kunskap om funktionshindret och lättare kan identifiera den, har ADHD-diagnoser dock blivit vanligare än tidigare. I USA diagnostiseras ADHD hos 3–5 % av befolkningen varje år.

Myt: “Min blyga, dagdrömmande dotter kan omöjligen ha ADHD! Jag trodde att det bara drabbade hyperaktiva småpojkar.”

Fakta: ADHD drabbar både män och kvinnor men sannolikheten är 2–3 gånger större att pojkar får diagnosen ADHD än att flickor får den. Flickor kan ha mindre impulsivt eller hyperaktivt beteende än pojkar, men detta betyder inte att ADHD inte förekommer hos flickor. Hos många flickor och kvinnor är ADHD olyckligtvis ett dolt tillstånd som ofta förblir odiagnostiserat.

Myt: “Det är troligen all skräpmat som mitt barn äter eller något annat miljöproblem som orsakar ADHD.”

Fakta: Olika koststudier har visat varierande resultat på ADHD-symtom. Däremot är det alltid bra att hålla den totala allmänhälsan, inklusive motion, vila och näring, under uppsikt när det gäller att behandla symtomen på ADHD.

Myt: “Om föräldrarna uppfostrade sina barn så som de gjorde förr i tiden, skulle barnen inte få detta störande och dåliga uppförande.”

Fakta: Forskning har visat att uppfostran och disciplin inte orsakar ADHD. Liksom vid diabetes och andra störningar kan dock föräldrarnas engagemang i behandlingen (strategier för hantering av beteenden och/eller läkemedel) hjälpa till med att lindra ADHD symtomen.

Myt: “Det är helt omöjligt att hon har ADHD! Hon har inga problem med att koncentrera sig på det hon vill göra, som att spela dataspel.”

Fakta: Personer som ibland kan koncentrera sig kan ändå ha ADHD. Personer med ADHD har periodvis svårt att utföra de flesta uppgifter, men de (liksom många andra människor) kan koncentrera sig på sådant som intresserar dem och sådant som de tycker är roligt, som dataspel.

Myt: “Eftersom barn med ADHD inte är lika smarta som sina kamrater, måste de oftast placeras i specialklasser.”

Fakta: ADHD påverkar inte den intellektuella förmågan. Barn med ADHD är lika smarta som vilket annat barn som helst. Men på grund av sina symtom kanske många barn med ADHD inte gör lika bra ifrån sig i skolan som sina klasskamrater som inte har ADHD. Många som har ADHD har även inlärningssvårigheter, som man tar itu med genom att använda speciella stödåtgärder. De flesta barn med ADHD kan klara sig i vanliga klassrum med hjälp av föräldrar och lärare som använder tekniker, såsom positiv förstärkning, organisations- och studietekniker, samt stimulerande instruktionshjälpmedel.

Myt: “Det är enkelt. När du väl har börjat ta läkemedlen, så blir du bra.”

Fakta: Även om det inte finns någon behandling som botar ADHD, hjälper behandlingsprogram, som omfattar stödåtgärder för beteendehantering och/eller medicinering, till att hantera symtomen. Flera årtiondens forskning visar att hos omkring 70 procent av dem som har ADHD förbättrar stimulerande läkemedel många av ADHD-symtomen. Stimulerande läkemedel stimulerar de delar av hjärnan som hjälper till att öka fokus och förmågan att kontrollera sitt beteende. Andra effektiva behandlingar som kan kombineras med medicinering, eller användas var för sig, omfattar tekniker för beteendehantering och klassrumsåtgärder.

Myt: “Det är bara en fas. Han kommer att växa ifrån detta.””

Fakta: Barn med ADHD kan i vissa fall växa ifrån det. Omkring 70 procent av barnen med funktionshindret kommer att fortsätta att ha ADHD-symtom under ungdomen, och en del av dem kommer även att ha funktionsnedsättande symtom in i vuxen ålder. Hyperaktiva symtom tycks avta när barnen växer upp. Uppmärksamhetsproblem kvarstår dock ofta in i vuxen ålder. Vuxna med ADHD tycker oftast att deras symtom gradvis avtar efterhand som de blir äldre eller blir mindre besvärande eftersom de lär sig effektiva sätt att hantera dem.

Myt: “Jag kan inte ha ADHD. Jag är inte hyperaktiv.”

Fakta: Hyperaktivitet är ett symtom som endast en del ADHD-patienter diagnostiserats med. Det finns tre subtyper av ADHD: övervägande hyperaktiv-impulsiv, övervägande ouppmärksam och kombinerad typ. Läs mer i avsnittet Symtom.