Man kan ju tro att jag har klippkort på Huddinge. Jag ringde i morse och sa som det var till Gyn . Och sköterskan tyckte att det bara var att åka in. Som tur var behövde jag inte vänta mer en en och en halv timma. Jag ska inte äta provera mer. Utan nu vart jag satt på P-piller. Jag trodde jag att jag var för gammal att äta dom. Men så var inte fallet. Så nu får vi prova med det. Jag vaknade fyra i morse igen fast jag tog en halv Proppavan och en halv Stilnockt. Jag tog en Atarax och lyckades somna om till halv sju. Då var det kört igen tankarna som far och hjärtat som hamrar illamåendet som lamslår mig. Efter 10mm Sobril och 45 min känns det bättre och jag kan gå med Tim till skolan. På eftermiddagarna mår jag bättre och kan njuta lite av solen. Jag måste ha tålamod med Cymbalta som jag fått utskrivet. Det tar ca två veckor innan dom värkar. Så jag får kämpa vidare.